Allt fler skadedjur kryper in i våra hem

Jan Jungerstam, biolog på Anticimex, berättar om hur skadedjuren sprider sig i Sverige.
Den som har småkryp i hemmet är ingen lortgris, och inte heller ensam.
Vägglöss och kackerlackor sprider sig i Sverige och sanerarna har fullt upp.
Det kan vara idé att ta en titt i skafferiet, kanske har du själv tagit hem ohyran från semesterorten.
De flesta insekter trivs egentligen inte särskilt bra i våra hem. De har det bäst i naturen där det är fuktigt.
Vägglössen ökar starkt i Sverige sedan tio år tillbaka, berättar Jan Jungerstam. Troligen beror det på att vi reser mycket, och till delar av världen där vägglöss är vanliga.
De som växer upp i dag är obekanta med vägglöss, eller skadedjur i allmänhet. Folk tror nog att vägglössen är utrotade från vårat land, men så är det inte. Men vissa småkryp har anpassat sig för att parasitera på människan. De är specialister på att klara sig under de extrema förhållanden som råder inomhus. Arter som inte är anpassade för inomhus livet kan ibland förvilla sig in av misstag, till exempel nattfjärilar och harkrankar. De går en säker död till mötes.
De arter som vi människor betraktar som skadliga, är förstås de som konkurrerar med oss om födan, eller om värdesaker. Historiskt sett har skadedjur i sädesmagasin och visthusbodar varit allvarliga fiender för människan. I dag har vi nästan eliminerat problemet genom att inte själva producera och lagra vår föda, men fortfarande utgör hemmens överflöd av mat en lockelse för insekter.
Om våren när myrorna vaknar till liv efter vinterdvalan har saneringspatrullerna fullt upp. Då vill myrorna in i husen och knapra på människomat. På höstarna är det mössen som flyr det bistra utomhusklimatet och tar sig in i stugorna.
- Årstiderna styr vår verksamhet, säger Jan Jungerstam. Vi sanerar myror på våren, getingar på sommaren och möss på hösten. Det är ett standardmönster.
En lekman skulle kunna tänka sig att småkryp i hushållen tillhör det förgångna, men Jan Jungerstam avfärdar den teorin. Saneringsföretagen har mycket att göra. Småkrypen hittar alltid vägar in i de mest renliga av hushåll, för lort har ingen koppling till skadedjur.
- Det är en myt som jag vill ta död på. Småkrypen är inte förtjusta i smuts, de letar efter sånt som de kan äta, därför kommer de in i våra hem, säger han.
Men ofta är det människan som själv tar med sig krypen hem. De finns i produkter som vi köper, ofta importerat gods, och hamnar i våra skafferier och garderober utan att vi märker det.
När det gäller råttor (svartråtta) och möss är det viktigt att hålla dem utanför huset. De tar sig gärna in genom vattenledningsrör, avlopp och liknande, eller genom att gnaga sig genom trävirke.

Varifrån kommer alla småkryp?
Länge trodde folk att småkryp uppstod av sig själva, ur smuts och damm. Vid mitten av 1600-talet kunde den italienske läkaren Francesco Redi med ett enkelt experiment avvisa den teorin. Redi lade matrester i två krukor. Den ena täckte han med tyg och den andra fick stå öppen. Efter ett par dagar var den öppna krukan full av spyflugelarver, medan den andra krukan saknade larver.
Det är ett bevis på en grundläggande biologisk princip: inget djur, oavsett hur litet det är, kan uppstå av sig självt. Djuret härstammar alltid från individer av samma sort. Fortfarande lever dock uppfattningen att kryp kan uppstå ur smuts, och att ett hus som angrips av skadedjur är ett lortigt hus.
LIV&PENGAR. Insekter och gnagare är inte välkomna i våra hus. De smutsar ner och är äckliga, men de smådjur vi finner i våra hem är inte alltid till skada, utan blir det först när de hamnar i våra skafferier och kläder. I naturen, där de kommer ifrån, är skadedjuren viktiga nedbrytare och med aktörer i kretsloppet. Skalbaggar, maskar och kvalster finns under varenda sten i skogen och där trivs de också bäst.
Den torra inomhusmiljön är egentligen rena dödsfällan för de flesta insekter. De vill hellre ha det fuktigt, säger Jan Jungerstam, biolog på Anticimex.

Våra vanligaste skadedjur: Insekter i livsmedel.

  • Silverfisk
    En av jordens äldsta arter som förblivit oförändrad under hundratals miljoner år. Vanlig i kök och badrum, där de kommer fram om natten för att söka föda. Silverfisken lever av stärkelse- eller sockerhaltiga ämnen, men kan även livnära sig på papper. Normalt sett är silverfiskarna helt harmlösa gäster som oftast undgår upptäckt. De betraktas bara som skadliga när de ger sig på värdefulla papper i arkiv och på museer. Silverfiskar finns i så gott som alla bostäder i Sverige.
     

  • Mott
    Motten är små fjärilar och finns i flera arter. Vanligast i Sverige är kvarnmott. Hon fjärilen lägger sina ägg i mjöl och larverna äter sedan mjölet. Larverna föredrar vetemjöl, men äter även andra sorters mjöl, pasta, kakao och nötter. I kvarnar kan motten orsaka stor skada genom att de spinner silkestrådar som klumpar ihop mjölet. Kvarnmott är vanligt i lokaler där man handskas med mjöl, och även i hushåll.
     

  • Kvalster
    Kvalstren trivs i livsmedel som förvaras lite för fuktigt, till exempel i skafferiet i sommarstugan. De är mycket små djur som med blotta ögat bara ser ut som dammkorn. Den vanligaste arten av kvalster i livsmedel är mjöloren. De trivs i alla sorters mjöl, gryn och djurfoder. Den som vill veta om mjölet är angripet av mjölor kan strö ut ett jämnt lager på köksbänken och låta det ligga ett tag. Om ytan blir ojämn beror det på att mjöloren har börjat vandra omkring.
     

  • Kackerlacka
    Vanligen träffar vi på kackerlackor när vi reser till tropiska länder, men numera är de också vanliga i Sverige. Utomlands är kackerlackorna inte beroende av människornas bostäder för att överleva, utan finns i naturen. I Norden föredrar de värmen i våra hus. Vi har fyra arter av kackerlackor i Sverige som alla har kommit hit på senare år. Vanligast är den tyska kackerlackan. Den är cirka två centimeter lång och nattaktiv. På dagarna håller den sig i mörka vrår. Den trivs bäst i närheten av värmerör, kylskåpsmotorer och andra varma ställen. Normalt orsakar kackerlackor ingen skada, men de är potentiella smittospridare och bör inte finnas i närheten av livsmedel.
     

  • Mjölbagge
    Det finns flera sorters mjölbaggar i Sverige och de förekommer inte sällan i köken. Där lever de av stärkelserika torrvaror som mjöl och flingor, men de äter även bönor, bröd, kex, pasta och hundfoder. Dess larver kallas allmänt för mjölmaskar och var förr ett utbrett problem i bagerier och spannmålslager.
     

  • Änger
    Medlemmarna i den här skalbaggsfamiljen är viktiga renhållare i naturen, men när de kommer in i människornas hus leder det till konflikt. Ängrarna lever nämligen av torkade växter och djur och kan orsaka stor skada i uppstoppade djur eller pälsar. Arten fläskänger var förr ett fruktat skadedjur som gick hårt åt torkade och rökta livsmedel i visthusbodarna. I dag är den ett mindre problem i hushållen, men kan föröka sig kraftigt i till exempel torrfoder för hund och katt. Ängrarna är utmärkta flygare och kan komma långväga ifrån.


Vad kan jag göra för att undvika skadedjur hemma?

Den som vill undvika skadedjur i hemmet ska göra regelbundna inspektioner av alla skrymslen och vrår i huset, och vara noga med hur livsmedel förvaras. Om mjölpåsen alltid är ordentligt stängd kommer krypen vare sig in eller ut. Om du påträffar ett småkryp i skafferiet, försök hitta dess källa, där kanske det finns larver. Kasta angripna livsmedel och städa rent.
Skadedjur i trävirke
I skogen angrips trädens ved av många olika djur. När människan började använda virke från skogen till sina byggnader, följde insekter med. Vissa var anpassade till att klara sig i det torra trä som vi omger oss med, och har sidan dess utgjort ett hot mot all träbebyggelse. Skadeinsekternas larver gnager i träet och borrar hål som till slut kan rasera den kraftigaste trästomme, eller förstöra antika möbler.
 

  • Strimmig trägnagare
    De flesta äldre hus bär spår efter den strimmiga trägnagaren. Särskilt vanlig är den i stall och uthus där fuktighetshalten i träet är högre än den i bostadshus. I moderna byggnader eller hus med centralvärme gör trägnagare sällan några stora skador.
     

  • Mjuk trägnagare
    En mycket vanlig syn i träbyggnader där barken lämnats kvar är ett ljust trämjöl och mängder med ytliga fåror i träet, direkt under barken. De är spår av mjuk trägnagare. Den förekommer bara på obarkat trävirke, där larverna lever av splintveden närmast barken. Skadan blir alltså ytlig och har ingen betydelse för virkets bärighet.
     

  • Husbock
    Trähusägarens mardrömsinsekt är husbocken. Dess larver är nämligen specialiserade på att leva av torrt barrträdsvirke. Då det kan ta upp till tio år innan larverna förpuppas och lämnar träet som skalbaggar, hinner de göra stor skada och undgå upptäckt. Eftersom larverna befinner sig inne i träet, går de inte att upptäcka förrän de gnager sig ut som färdiga baggar. Då kan tusentals larver ha gnagt på träkonstruktionen i många år och träet är då fullständigt underminerat.
    Vad kan jag göra?
    Sanering av skadedjur i trä är en sak för proffsen. Det sker med flytande bekämpningsmedel och i vissa fall med kyla. Se till att ditt hus är försäkrat mot skadedjur, till exempel husbock och hussvamp.
     

  • Gnagare
    Flera av våra vanligaste skadedjur hör till gnagarsläktet. Gemensamt för dem är de stora böjda framtänderna, gnagartänderna, två i överkäken och två i underkäken. Gnagarna åstadkommer dels gnagskador, men spillning och dålig lukt har större betydelse.
     

  • Husmus
    Husmusen föredrar att leva tillsammans med människor. Eftersom den är en invandrad art tål den inte vårt vinterklimat, utan övervintrar inomhus. Den håller vanligtvis till på vinden, i väggar eller under golv. Under bra förhållanden kan en mus fortplanta sig året om och hinna med ett tiotal kullar. Husmusen är allätare.
     

  • Brun- och svartråtta
    Råttor förekommer överallt på jorden och på vissa ställen är deras framfart förödande. De lever i flock och har en otrolig förökningstakt. Ett råttpar kan på ett år bli runt tusen individer. Liksom med mössen är det avföring och gnagskador som är de största råttproblemen. Deras avföring innehåller ofta smitta som kan innebära hälsorisker.
     

Vad kan jag göra när det gäller möss och råttor?
När det gäller möss och råttor är det viktigaste förstås att hålla dem utanför huset. De tar sig gärna in genom vattenledningsrör, avlopp och liknande eller genom att gnaga sig genom trävirke. Finns gnagare i huset, är de traditionella slagfällorna den bästa medicinen. De måste dock kontrolleras varje dag, eftersom det döda djuret drar till sig andra skadegörare. Apparater som enligt reklamen skrämmer bort gnagare med höga ljud är inte att rekommendera - de fungerar inte.

Källa: TT Spektra

 

 


 



| BISKOPEN FASTIGHETS AB | besöksadress SLIPERIGATAN 3 LANDSKRONA | postadress BOX 688  261 25 LANDSKRONA | växel 0418-145 00 | fax 0418-122 64 | jour 0708-180 184 |


Layout: Helena Roswall 2001-2011