Sundets pärla - här börjar kontinenten

H E L S I N G B O R G S S T A D
Helsingborg är en stad belägen vid Öresunds smalaste del

Endast fyra kilometer skiljer Helsingborg från Danmark och Helsingör. Helsingborg är Sveriges åttonde största tätort och en del av den transnationella Öresundsregionen. Stadens geografi domineras av abrasionsbranten landborgen, som löper, något indragen, längs Öresundskusten. Kontakten mellan strandterrassen och landborgsterrassen förmedlas av ett antal raviner som främst bildats under den senaste istiden. Arkitekturen i centrum karaktäriseras av en tätbyggd stenstad, med ett monumentalt och storstadsmässigt uttryck mot paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan, samt mot Stortorget, Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan. I gatorna bakom denna bebyggelse är dock arkitekturen mer småskalig och intim.

Helsingborg är en av Nordens äldsta städer med rötter tillbaka till vikingatiden, kring 800-1000 e Kr. Dock var bebyggelsen vid denna tid mycket sparsam, då det istället var kring Råån som de viktigaste handelsplatserna låg. Länge stod Helsingborg i skuggan av byn Köpinge, belägen ungefär där Ramlösa nu ligger, vilken var traktens viktigaste handelsort. Flera vikingaflottor seglade genom sundet och för att skydda överfarten mellan Skåne och Själland vid Öresunds smalaste del byggdes en enkel fästning, förmodligen av palissader i trä, uppe på landborgen.

Dess viktiga plats där Öresund är som smalast har gett staden en strategisk position under lång tid. På medeltiden var staden och dess slott ett av Nordens mäktigaste fästen och därmed inblandat i mycket av den tidens maktspel. Under århundradena har Helsingborg varit skådeplats för flera politiska konflikter och stridigheter. De ständiga krigen har också gått hårt åt staden och dess bebyggelse. Sedan 1700-talet har dock staden levt en relativt fredlig tillvaro och på 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt genom att bli en av Sveriges snabbast växande städer som en viktig hamn- och industristad.
Hamnen är Sveriges näst största containerhamn.

1709, under det stora nordiska kriget, landsteg en stor dansk armé vid Råå söder om Helsingborg. Men den dåvarande generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock, lyckades vid slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 besegra den danska armén. En ryttarstaty av honom restes på Stortorget i Helsingborg 1901. I början av 1700-talet var Helsingborg hårt åtgånget. Flera års krigande, en hård försvenskningspolitik samt minskad handel över sundet innebar en ekonomisk och befolkningsmässig stagnation. Dessutom hade massgravar efter slaget förgiftat vattnet och pest bröt ut 1711-1712. År 1770 hade Helsingborg endast 1 300 invånare. Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden återhämta sig, men då med besked. En kraftig expansion av näringslivet innebar en mångdubbling av befolkningen. Flera nya industrier grundlades och år 1857 avskaffades Öresundstullen. 1892 invigdes Sveriges första ångfärjeförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, vilken lever kvar i våra dagar. Från att ha haft 4 000 invånare i mitten av 1800-talet kunde folkmängden under 1920-talet passera 50 000-strecket. 1920 var Helsingborg Sveriges femte största stad.

Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Det har troligen funnits bebyggelse i form av en mindre befästning uppe på landborgen redan i slutet av 900-talet för att be trygga överfarten mellan Skåne och Själland.

Stadens namn tros härledas från ordet helsing som är en avledning till hals och betecknar den smala passagen i Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. På 1070-talet omnämns staden i ett brev av Adam av Bremen och den 21 maj 1085 omnämns Helsingborg (då skrivet Helsingaburgh) i ett gåvobrev från den danske kungen Knut den helige och detta datum ses som stadens officiella födelsedag.

"Det finns en kort överfart vid det baltiska havet vid Helsingborg, på vilket ställe Själland kan ses från Skåne, ett vanligt tillhåll för vikingar."

Vattenlinjen låg vid denna tid ungefär där Kullagatan numera går och därför var befästningen belägen mycket närmre vattnet. Dess underhåll och förvaltning kan ha gett upphov till viss bebyggelse, men det skydd som fästningen erbjöd lockade troligen till sig fler bosättare. Man har vid utgrävningar funnit att här på 1000-talet låg hela tre kyrkor, först träkyrkor, men sedan ersatta med mer permanenta kyrkor i sandsten på 1100-talet. Den tidigaste bebyggelsen uppe på landborgen var de tre kyrkorna S:t Clemens, S:t Petri och S:t Olai. På 1100-talet ersattes den enkla befästningen av ett större slott i sandsten. Detta dominerades av ett runt torn med drygt fyra meter tjocka väggar. I takt med att staden växte började folk bosätta sig på stranden nedanför landborgen. På 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer, mest på grund av att slottet, som detta århundrade byggts om till det försvarstorn i tegel som numera kallas Kärnan, var ett av Nordens starkaste fästen. Även den nybyggda Mariakyrkan nedanför landborgen berättar om stadens betydelse då den var en av Danmarks största stadskyrkor vid denna tidpunkt.

1332 köpte den svenske kungen Magnus Eriksson Helsingborg och hela Skåne samt Blekinge genom att överta en pant på 34 000 mark silver. Den danske kungen Valdemar Atterdag återerövrade de förlorade landskapen 1360 till stor del genom att komma över Helsingborgs slott. På 1400- och 1500-talen minskade Helsingborgs betydelse i och med att slottet Kronborg (då vid namn Krogen) i Helsingör byggdes, vilket var en betydligt modernare fästning.

Efter freden i Brömsebro beslutade danskarna att rusta upp Helsingborgs försvar, då befästningarna i Halland försvunnit. På Helsingborgs landsida började man 1654 bygga en halvcirkelformad vall med utskjutande bastioner. Man kan fortfarande se spår av denna i Helsingborgs stadsbild genom gatorna Norra Vallgatan, Kopparmöllegatan, S:t Pedersgatan och Östra Vallgatan. Även slottet förstärktes och man rev bort kärntornets tinnar för att där placera ut kanoner. Befästningsarbetena var inte färdigställda vid tiden för freden i Roskilde, den 27 februari 1658, då Skånelandskapen och Helsingborg övertogs av svenskarna. Den 5 mars samma år avseglade Karl X Gustav från Helsingör och för att sedan landstiga i Helsingborg där han mottogs av en delegation präster, nu - för första gången - som Skånelandskapens konung. Samma år inkvarteras en svensk garnison i Helsingborgs slott. De svensk-danska krigen under 1600- och 1700-talen härjade staden svårt och vid flera tillfällen fick befolkningen fly och bebyggelsen skövlades och brändes. Störst skada gjorde skånska kriget (1676-1679) under vilket nästan hela stadens bebyggelse ödelades och vid krigsslutet när danskarna intog staden vid två tillfällen. Detta fick Karl XI att vid krigsslutet riva stadens befästningar och det mesta av slottet. Det enda som lämnades kvar var Kärnan.

H i s t o r i s k a   p e r s o n e r   m e d   a n k n y t n i n g   t i l l   s t a d e n
:: Kristofer av Bayern, unionskung, född på Helsingborgs slott
:: Dietrich Buxtehude, organist och kompositör, sannolikt född i Helsingborg
:: Henry Dunker, disponent, verksam i Helsingborg och betydelsefull för stadens utveckling. "Galoschkungen" kallad, disponent på AB Helsingborgs gummifabrik, senare Tretorn AB, en gång Sveriges rikaste man.
:: Ruben Rausing, (född Ruben Andersson) grundare av Tetra Pak född i Raus stadsdel i Helsingborg

L i t e   k u r i o s a   o m   s t a d e n :
Linné noterade på sin skånska resa 1749 stadens beskaffenhet enligt följande:
"Östra landsidan instängde staden såsom en ganska hög brant mur på vilken den nedanför liggande staden helt artigt beskådades"

Helsingborg är en av de få städer i Sverige där det finns fina badstränder på bara 10 minuters gångväg från centrum. På sommaren går ofta folk genom staden i badrock. Den allra närmaste badplatsen är Tropical Beach på Parapeten, anlagd i samband med H99-utställningen, med utplacerade palmer, spänger och solstolar.

L o k a l a   m e d i e r :
HD/Helsingborgs Dagblad
Lokaltidningen

T ä t o r t e r :
Ödåkra, Rydebäck, Hittarp, Laröd, Påarp, Bårslöv, Mörarp, Gantofta, Kattarp, Allerum, Vallåkra, Domsten, Hasslarp, Råå, Viken,  Tånga/Rögle och Utvälinge

F ö r s a m l i n g a r :
Allerum, Bårslöv, Filborna, Fjärestad, Fleninge, Helsingborgs Gustav Adolf, Helsingborgs Maria, Kropp, Kvistofta, Mörarp-Hässlunda, Raus, Välinge-Kattarp, Välluv-Frillestad

källa: wikipedia

 


 V i   f ö r v a l t a r . . .
...våra fastigheter ligger belägna i områden: Slottshöjden, Tågaborg, Fredriksdal och Miatorp

 
Planteringsvägen 85

 

Planteringsvägen 87

 

Planteringsvägen 88

 

Planteringsvägen 89

 

Planteringsvägen 91

 

Planteringsvägen 93

 

 
Planteringsvägen 95

 

Kopparmöllegatan 19

 

 

 

Lägervägen 27

 

Lägervägen 29

 

Lägervägen 31

 

Lägervägen 33

 

Lägervägen 35

 

Lägervägen 37

 

 


 



| BISKOPEN FASTIGHETS AB | besöksadress SLIPERIGATAN 3 LANDSKRONA | postadress BOX 688  261 25 LANDSKRONA | växel 0418-145 00 | fax 0418-122 64 | jour 0708-180 184 |


Layout: Helena Roswall 2001-2011